lördag 15 augusti 2009

Vilse i skogen!

Vilse i skogen vandrar man omkring, man vandrar omkring och man hittar ingenting.......Så sjöng Markoolio och så sjöng vi...
På kvällen i onsdags tog vi Yoga och körde upp till Kopparhatten för en liten skogspromenad. Vi parkerade bilen och vandrade iväg. Jag i sandaler och Thomas i tofflor, vi skulle ju bara gå en liten runda hmmm. Vi gömde oss i skogen så Yoga fick leta upp oss och hon sprang som en galning mellan oss. Vi vandrade sedan vidare och det liksom kändes som vi gick runt och skulle komma tillbaks till bilen, men ack nej vi gick och gick och det började att mörkna och jag sa till Thomas att det inte kändes riktigt rätt och han höll med. Jag tror nog att vi gick lite vilse och det har ju hänt förr och det var i Järavallen för många år sedan. I alla fall så vände vi och helt plötsligt dök det upp en äldre herre på en Islandshäst från ingenstans och både vi och han höll på att svimma av skräck. Jag hade vit jacka på mig och den lös upp i mörkret så vi hör han vråla ETT SPÖKE. Ja spöket var ju jag.....med min jacka. Vi frågade honom var vi var och hade vi inte vänt så hade vi fått promenixa hela natten för att komma tillbaka till bilen. Ja som det kan gå när man ska göra nåt bra. Men vi kom fram till bilen i allafall och när vi började köra hemåt så började regnet att vräka ner. Vi hade i allafall tur med vädret.....

2 kommentarer:

  1. Du skriver med en sån SNITS, Åsa!! "Vi hade iaf tur med vädret...!" Hihi. Läskigt, det där - tur att det gick bra till sist! // Mårina

    SvaraRadera
  2. HA! Det är alltså Gunnarsson-genen!
    Ingen mer mobbing för att man inte hittar hem från Öland!!! Det måste vara ett släktdrag, det där. ;-

    Mvh Mona

    SvaraRadera